Idag börjar jag med att hedra personerna som kört 20 mil bara för att äta tacos och umgås med mig och Jimmy. Min turkiska lirare Yusuf och hans Katarina. Tack för att ni finns kära vänner. Jag har funnit min oas i Side Turkiet tack vare att jag Yusuf påbörjade en sådan bra vänskap sommaren 2005. Riktigt kul att han senare valde att träffa en sådan soft tjej som Katarina, som jag för tillfället sitter ute i åhus med. Vi har nyss gjort ett fotbad och druckit tequila. Riktigt gött sådär på en lördagskväll. Trots avståndet har vi hållt kontakten och det är jag mycket glad över. Så min lilla "aptal", tack för att just du existerar och förgyller mitt liv! 

Här kommer lite sjuka bilder från en sjuk helg i en sjuk stad, med mycket sjuka människor!

Det luktade inte hallon i denna telefonkiosk, det vill jag lova.

Jag kan ju faktiskt se vissa likheter, dem stirrande ögonen är en. 

   Fishboul, gott! Maha..

   Andreas Mu Sandra

   Posen No 1

  Posen No 2

  Whit Heart 

   Ösaren

Bussfärder gjorde vi ju en del. 

Klem på dig! 

Bäst att hålla i sig.

Becks och man blir glad som en speleman.

  Ölspelet

  Snyggve

På flygplatsen